Landsorts Fågelstation

Sträckande fåglar dag för dag på Landsort 1988-1997

Ett sätt att beskriva fågelsträcket förbi Landsort med enkel HTML-kod

Bakgrund och metod

Bakgrund
Att samla information är som bekant betydligt lättare än att bearbeta och presentera densamma. Landsorts fågelstations verksamhet genererar varje år cirka 10 000 dagsummor. De kommer från ringmärkningen, sträckräkningen och från artblad som fylls i slutet på en dag på fågelstationen. I artbladet anges summor för samtliga arter som setts under dagen. För de arter där summan är omöjliga att uppskatta anges endast förekomst.
Sedan det första verksamhetsåret 1987 har 87 000 dagsummor samlats i en databas. Att bearbeta och presentera all denna information är ett oändligt arbete. I frekvensdiagrammen används nästan alla dagssummor.

Frekvensdiagrammen
Eftersom få fåglar häckar eller rastar på ön speglas sträckperioderna bra i frekvensdiagrammen. Varje år ses drygt 200 arter varav flertalet är årliga och av dessa häckar knappt 50. Endast någorlunda regelbundna sträckfåglar redovisas. För våren redovisas 151 och för hösten 170 arter. Systematiken är mer praktisk än systematisk. För varje art anges även vetenskapligt namn för läsare från de nordiska länderna.
Frekvensdiagrammen produceras helt och hållet av ett datorprogram. Programmet frågar databasen för varje dag om arten har setts och ger cellen en mörkare bakgrundsfärg ju fler år den setts. Antalet per dag spelar ingen roll. En fågel ger lika mörk färg som hundra. Varje art tar programmet 30 sekunder att räkna ut. Ingen extrapolering sker varför diagrammen visar vad som faktiskt har setts.
Alla dagar med artnoteringar är dock inte hela skådardagar. Många dagars artlista förstörs på grund av dåligt väder. En annan orsak att det saknas bevakning delar av dagen, till exempel då första skådarna anländer först med kvällsbåten. För att frekvensdiagrammen skall se "sannare" ut har vissa arter kompenserats. De dagar ofullständig rapportering har vanliga häckfåglar kompenserats om också andra vanliga arter saknats.

Tabell 1 visar bakgrunden för ett vårfrekvensdiagram för blåhake där varje år redovisas för sig.

	Mars																	April																														Maj																															Juni
1988	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
Blåhake
	.							.							.			.							.							.							.							.		.							.							.							.							.			.							.

Tabell 2 Första raden visar hur ofta näktergal setts i förhållande till antalet obsdagar. I andra raden har ofullständiga obsdagar tagits bort vilket ger en "sannare" bild.

	Mars																	April																														Maj																															Juni
Näktergal Luscinia luscinia	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.
Näktergal* Luscinia luscinia

Tabell 2 Förklaring till cellfärgerna

.	Aldrig sedd detta datum
	Sedd detta datum under ett av tio år
	Sedd 2-3 datum av tio år eller ~25% chans att se arten det datumet
	Sedd 4-6 datum av tio år eller ~50% chans att se arten det datumet
	Sedd 7-8 datum av tio år eller ~75% chans att se arten det datumet
	Sedd 9-10 datum av tio år eller ~100% chans att se arten det datumet

Tabell 3 Bakgrunden för artnamnet färgas beroende på artens häckningsstatus i området. Förekomst av häckande fåglar påverkar ju diagrammen.

Arten passerar bara under sträcket. Ses normalt inte under häcktiden

Arten häckar tillfälligt på ön eller häckar i omgivningarna.

Arten häckar regelbundet på ön.

Skådaraktivitet
Under våren börjar den dagliga bevakningen i regel i början av april men då ejdersträcket kulminerar i slutet av mars och då påsklovet ofta infaller då finns många dagar från mitten av mars. Aktiviteten avtar märkligt nog redan i början av juni varför vårdiagrammen slutar redan 10 juni.

	Mars																	April																														Maj																															Juni
Vårdagar	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.
	.							.							.			.							.							.							.							.		.							.							.							.							.			.							.

Hösten inleds med det arktiska vadarsträcket i slutet av juli och pågår en vecka in i november. Höstperioder med sämre bevakning är mitten av augusti en bit in i september.

	Juli							Augusti																															September																														Oktober																															Nov.
Höstdagar	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.	.
	.							.							.							.							.							.			.							.							.							.							.		.							.							.							.							.			.

Innehåll

Bakgrund och metod