Styrelsens verksamhetsberättelse för föreningen Landsorts Fågelstation avseende verksamhetsåret 2000

Ringmärkning

Slutsumman för året blev 7586 ringmärkta fåglar, fördelade på 1014 under våren och 6572 under hösten. Det är det högsta antalet sedan 1994. Vårsäsongen startade 23 april på södra udden, där fångsten blev blygsam, men kom senare igång även i Bredmar med bättre fångst. Höstsäsongen kom igång redan i slutet av juli och fortsatte sedan med vissa avbrott in i november. I oktober noterades flera toppar med god fångst av framförallt kungsfågel.

Vi noterade under året ca 15 återfynd av fåglar märkta på annan plats. Detta är en ovanligt hög siffra.

Personalsituation

Som vanligt blev det många märkdagar i maj och i oktober. I år bröt vi mönstret från de senaste åren och hade dessutom åtskilliga märkdagar från slutet av juli till september. Förutom från Storstockholm har vi i år haft medarbetare från Skåne, Halland, Värmland, Dalarna, Hälsingland och Medelpad. Flera av dessa har legat ute en vecka eller mer under tider när vi verkligen har behövt folk. Dessutom har flera av dessa varit unga och lovande talanger inom ringmärkning och sträckräkning. Styrelsen vill framföra sitt tack till alla som hjälpt till med ringmärkningen under året.

Hela tio personer klämde 100 ringar eller mer på Landsort år 2000. Särskilt bör Mattias Pettersson, Patrik Wildjang och Bo Holst nämnas, vilka tillsammans märkte 70 % av alla fåglar. Allt insamlat material är datalagt och redovisat för Ringmärkningscentralen vid Riksmuseet.

Ringmärkarstatistik

Sträckräkning

Sträcksummorna blev mycket höga. Under våren sträckte mellan 1 mars och 30 juni ca 223.000 fåglar. På hösten räknades 352.000 sträckande fåglar mellan 1 juli och 31 december. Anmärkningsvärt höga summor noterades för bland annat svärta på våren (14.248 ex) och tallbit på senhösten (7.159 ex).

Orsakerna till de höga sträcksummorna kan troligen främst sökas i den förbättrade bevakningen. Svante Åberg har räknat sträck ensam under många dagar. Under helgerna har vi satsats mer på sträckbevakning än under tidigare år. Det är de många flitiga sträckräknarnas förtjänst att summorna blev höga och troligen inte att det verkligen passerade mer fågel än vanligt utom för ett fåtal arter.

En extra stimulans i år var resultaten som blev synliga direkt på Internet i och med att vi använde rapporteringssystemet Svalan. Som ett exempel visar vi ett diagram över gråhakedoppingens sträck vår och höst.

Diagram &öuml;ver sträckande gråhakedopping

Trots att summorna är väldigt höga för både vår och höst finns det fortfarande brister vad gäller organiseringen av sträckräkningen på Landsort. Vår förhoppning är att sträckräkningsgruppen kommer att förbättra detta för kommande säsonger.

Utåtriktad verksamhet

Sex guidningar har genomförts under året.

På det nordiska ringmärkarmötet i Göteborg i februari deltog Mattias Pettersson och Bertil Johansson.

Stationens hemsida på Internet har under året fått cirka 7000 besök. Vi försöker hålla den uppdaterad framförallt med de senaste siffrorna för sträck och ringmärkning. Detta underlättas väsentligt genom att vi använder rapporteringssystemet Svalan. På senare tid har vi också försökt få in mer bilder från verksamheten.

Projekt

Ärtsångarens ruggnings-strategi

Susanna Hall vid Stockholms universitet har under våren samlat in 30 ärtsångare på Landsort för studier av ruggnings-strategier. I korthet har fåglarna delats upp i två grupper: en grupp för referens och en som utsatts för experiment med artificiell belysning. Projektet är godkänt av forskningsetiska nämnden.

Insamling av fjädrar för isotop-analys

Vi har under året samlat in fjädrar från åtskilliga fåglar för isotop-analys. Detta är en ung och lovande teknik att försöka spåra var en fågel varit när fjädern växte ut. Forskare vid Lunds universitet försöker på detta sätt bland annat komma underfund med var nordliga blåhakar övervintrar.

Insamling av fågelburna fästingar

I mycket blygsam skala har vi i år samlat in fästingar på fåglar. Detta sker i samband med infektionsläkare. Förhoppningen är detta ska bidra till att ge oss bättre kunskap om spridningen och utbredningen av fästingburna smittsamma sjukdomar.